Stockholm upplevde under 1800-talets senare del en enorm folkökning då invånarantalet åren 1870-1900 ökade från 136 000 till omkring 300 000. Det dröjde ända fram till fram till 1926 innan Överståthållarämbetet officiellt fastställde stadsdelsnamnet Vasastaden. Då var namnet ett sedan flera decennier välkänt begrepp, använt inte bara av vasastadsborna själva utan av alla stockholmare. Troligen kommer namnet från Vasagatan som från 1885 gick till de norra delarna av staden.
De centrala delarna av staden, och nedre Norrmalm söder om Odengatan, var mot andra halvan av 1800-talet i princip färdigbebyggda och man sig sökte norrut för att finna lämpliga platser för hyreshus. Norr om Odengatan fanns ännu en lantlig utkant på ömse sidor av landsvägen mot Roslagen (nuvarande Roslagsgatan). Bebyggelsen bestod av flera malmgårdar med stora trädgårdar, t.ex Browallshof, på vars ägor värdshuset Clas på Hörnet var beläget.
I och med att stadsplanen för Norrmalm fastställdes 1879 kunde dessa områden tas i anspråk och norra delen av Vasastan byggas. Efterfrågan på bostäder var oerhört stor.
